....fast klockan är  22.35 så kan jag börja skriva något . Det blir långa hopp ibland men va sjutton gör det, det är ju bara jag som lider av det , t.ex dåligt "sammanvete" som ett av mina barnbarn sa när han var liten.   Jo det händer ju en hel del vi är ju ute en hel del och många gånger åker vi bil en bit för att gå vår promenad . Man kan ju inte gå hur långt som helst  men man kanske skulle börja träna på det, för vi kommer tydligen inte ha bilen så länge till. men skit samma  det får väl gå det också vi har ju varit utan bil förr.   Jo, för en tid sen när vi var på väg hem med bilen så åkte vi förbi  en kyrka och där hade det varit bröllop och de sammanvigda kommer ut från kyrkan och så stannar vi och tittar  och det var väldigt mycke folk som var där.

   Brudgummen står till höger  och tittar på sin  nu lagvigda hustru. Det var ju inte första bröloppet,  vid flera andra kyrkor har det varit bröllop som vi sett .

  Det händer rätt vad det är att vi ser ett brudpar komma ut eller in från någon kyrka  och det är vädigt vackert .    Det finns mycke vackert man ser när man är ute och ser sig omkring , även djur , t.ex älg, ormar.

  Ormrädd som jag är så aktar jag mig väldigt noga för att komma förnära ormar  men en dag när jag var ute på promenad med Hunden såg jag något som liknade en orm så jag stampade  i vägbanan så den sticka iväg, jag gick närmare lite långsamt  men det visade sig att det var liten gren som fick mig att känna kalla kårar utmed ryggraden . Så fortsatte vi att gå några meter till och då var där en orm bara någon meter från mig , det var en unge  c:a 1,5 dm lång jag prickade  den med en liten sten och den lyfte huvudet och skakade på sig. jag var tvungen att komma framåt så jag stampade ännu en gång i marken då ringlade den mot kanten av vägen så jag kunde komma förbi , så tog jag upp kameran och fick ett kort på den i närbild , sen försvann den . Usch för dessa förbaskade ormar.