Jaha, så var det så dags igen,bara att sätta igång . Det växer både det ena och det andra i huvudet när jag är ute och går om vad jag ska skriva här men när jag väl sitter här så är det bortblåst. Vackert är det ute med alla färger på träden, som jag sagt tidigare så känner jag ett visst lugn av detta,    

Tycker om att gå de promenader vi går men vad jäkligt det känns i kroppen innan jag kommer ut. Det finns så mycke att titta på i naturen  när man väl kommer ut, alla dessa träd och de små växter på  marken som  försöker hålla igång trotts att vi är inne i oktober, Vi har ett gullvivestånd ute bredvid altanen och det har blommat över en månad nu, men nu är det bara en blomstjälk kvar som ser så pigg ut, undrar om det kommer fler blommor , en och annan pensè finns kvar,  lite astrar  ringblommor och inte att förglömma dessa pelargoner som blommar så ihärdigt .

 Jag är så glad åt dessa blommor, jag har försökt att sköta om dom så att de ska trivas. Jag blir lika glad åt de blommor ute i naturen som jag ser gör ett  tappert försök att stå ut innan den värsta kylan kommer, men de kommer igen nästa år igen. En del sorter får man hälpa till med som att så nya.

   Då är det värre med skolan i samhället som min man gått i , i alla 7 klasser. den håller på att rivas p.g.a väldig "sjuk" av mögel, jag följer hela rivningen och ska försöka hänga med till det står en ny skola där .

Så här såg den ut i våras av smältvatten från snön och så här  ser den ut nu

Jag är där 3-4 gånger om dagen och fotograferar. men den nya skolan växer inte opp självt , där måste man anlita folk som kan bygga.